|
|
|
Kompletterande regler |
För att inte regelhäftet som följer med vid köp ska bli alltför tjockt, och skrämma iväg potentiella förstagångsspelare, har häftets innehåll begränsats till grundreglerna. Men som i alla spel kan naturligtvis avancerade och unika spelsituationer uppstå. För de intresserade har vi på denna sida sammanställt ett komplement till regelhäftet med en mer detaljerad regelbeskrivning.
VARNING!
Är du inte en fanatiker av Riddarspelet eller redan väl insatt i spelets grundregler, lämna denna sida och läs i istället länkarna "Regelhäfte" och "Riddarspelet i korthet", annars riskerar du nog att bli avskräckt. I annat fall, håll till godo!
Alla kastmetoder är tillåtna
Alla kastmetoder är tillåtna under hela spelets gång.
Duellera om vilket lag som ska vara förstakastare
Det lag som är förstakastare har teoretiskt sett alltid ett försprång. Förstakastarna kan faktiskt, dock med mycket liten sannolikhet, avgöra omgången med sina sex första klot utan att motståndarlaget ens får kasta. Lagen ska vara förstakastare varannan omgång. Men om man bara spelar en omgång, eller i en direkt avgörande omgång, kan alltså lotten att vara förstakastare ge ett lag en viss fördel.
Detta har i praktiken visat sig inte ha så stor betydelse men vill man göra spelet mer rättvist kan man duellera om vilket lag som ska vara förstakastare: Lotta om vilket lag som inleder duellen. Låt sedan ett lag i taget kasta sex klot från baslinje 1 mot den mittersta triangeln. Ta bort samtliga klot från spelplanen innan nästa lag kastar. Det lag som fått flest klot i triangeln får vara förstakastare i första omgången (därefter är man alltså förstakastare varannan omgång). Blir det oavgjort fortsätter duellen. Man kastar alltså sex klot var i taget tills det att lagen kan skiljas åt. På så sätt har man förtjänat den eventuella fördelen med att vara förstakastare istället för att lotten har fått avgjort.
Om man välter flera pjäser i samma kast
Ibland välter kloten flera pjäser i samma kast och pjäserna kan också välta varandra. Om man välter flera pjäser är det ordningen de välts i som avgör hur situationen döms. De vanliga reglerna gäller: Man måste först välta båda riddarna innan man välter damen. Rent teoretiskt är det alltså godkänt att i samma kast först välta ena riddaren, sedan den andra riddaren och till sist damen.
Om man först välter ena riddaren och sedan damen (den andra riddaren står kvar) får man ställa upp damen igen. Laget förlorar sitt slagläge och får börja om från början. Däremot får man låta riddaren ligga kvar eftersom den vältes före damen.
Om man välter ena riddaren, sedan damen och till sist andra riddaren, godkänns endast den första riddaren eftersom den vältes innan damen. Damen och den andra riddaren ställs upp igen. Laget förlorar sitt slagläge och får börja om från början.
Om man först välter damen och sedan ena eller båda riddarna ställs alla pjäserna upp igen. Laget förlorar sitt slagläge och får börja om från början.
Om man endast har en riddare och damen kvar att välta, och först välter riddaren och sedan damen är det godkänt (men alltså inte tvärtom).
OBS! Tänk på att det inte är ordningen pjäserna träffas i som avgör hur situationen döms, eftersom man faktiskt kan träffa en pjäs utan att den välter. Om man träffar damen, utan att den välter, och sedan välter riddaren är det godkänt. Är det omöjligt att avgöra vilken pjäs som faller till marken först gäller dock ordningen som de träffades i.
Om en pjäs lutar mot en annan pjäs
Om en pjäs inte faller helt till marken utan lutar mot en annan fortfarande stående pjäs räknas inte pjäsen som vält. Pjäserna ska inte röras utan spelet fortsätter.
Om däremot en pjäs lutar mot en redan liggande pjäs räknas pjäsen som vält.
Om man välter sina egna pjäser (Jo, det har faktiskt hänt!!)
Man straffas inte för att man välter sina egna pjäser. Däremot kan det innebära att man hjälper motståndarlaget. Om man t.ex. välter en av sina egna riddare så får den ligga kvar, och behöver alltså inte vältas av motståndarlaget. Men om man välter sin egen dam före riddarna ställs damen bara upp igen och spelet fortsätter.
Om banden flyttas under spelets gång
Om banden till trianglarna flyttas medan man spelar beror det främst på att man inte tryckt ner vimplarna ordentligt i marken eller att man träffat vimplarna med kloten. Det rekommenderas att ofta spänna/rätta till trianglarna, även mitt under spelet, så att trianglarnas ursprungsform bibehålls.
Ibland kan det vara svårt att avgöra om ett klot bör dömas som innanför eller utanför en triangel. Bandet kan vara slappt och ha flyttats. Då ska triangeln spännas till sin ursprungsform och därefter ska klotet dömas som innanför eller utanför. Ett klot räknas som innanför en triangel om mer än halva klotet är innanför bandet.
Om pjäser välts på annat sätt än genom kast
Om pjäser välts på annat sätt än genom kast, t.ex. till följd av blåst eller p.g.a. att någon stöter till pjäser med foten, ställs pjäserna bara upp igen på sina platser och spelet fortsätter.
|
|
